Inte sedan andra världskriget har så många människor befunnit sig på flykt. Samtidigt visar en ny sammanställning från konfliktdataprogrammet vid Uppsala universitet att 2015 blev en blodig fortsättning på det oroliga 2014.
Främst utmärker sig kriget i Syrien och de många väpnade konflikterna Irak. Men också Ukraina, Jemen, Nigeria och Pakistan är länder där krig och konflikter bidragit till det oroväckande läget.
Therése Pettersson är projektledare på konfliktdataprogrammet vid Uppsala universitet, UCDP, och en av de som ligger bakom den pågående sammanställningen av hur organiserat våld drabbade världen förra året.
– Tyvärr ser det dystert ut. Många av konflikterna från 2014, som var det blodigaste året sedan kalla kriget, fortsatte och eskalerade 2015, säger hon till Arbetaren.
I de två dödligaste konflikterna 2014, Syrien och Irak, fortsatte våldet med oförminskad styrka förra året enligt sammanställningen. Samtidigt eskalerade våldet i orosländer som Nigeria, Jemen och Egypten.
Och även i Ukraina fortsatte kriget trots att det enligt Therése Pettersson inte eskalerade med antal döda och flyende. Också i Afghanistan har våldet ökat kraftigt sedan de internationella styrkorna drog sig därifrån.
För Therése Pettersson har en sak varit slående under tiden hon jobbat med sammanställningen.
– Det är att Islamiska Staten, IS, som visserligen funnits i flera år, vuxit sig starkare som grupp men att de också bildat flera nya grupperingar utanför Mellanöstern, som till exempel i Nigeria, Libyen och Kaukasus där de utropat egna provinser. Våldet som kopplas till IS och deras allierade har också gjort att fler och fler länder har blandat sig i konflikterna, säger hon.
Forskning visar att ju fler externa parter som blandar sig i en konflikt desto svårare är den att lösa. Therése Pettersson pekar på den senaste veckans upptrappade tonläge mellan Iran och Saudiarabien kring det pågående kriget i Jemen och menar att det är svårt att säga vad det kan komma att leda till under året.
Efter kalla krigets slut 1989 trappades de väpnade konflikterna i världen ned under många år. De senaste två åren har det dock skett en förändring, vilket gjort att antalet flyktingar i världen nu nått de högsta nivåerna sedan andra världskrigets slut. Och som vanligt är det just civilbefolkningen och de som tvingats fly som drabbas hårdast av våldet.
Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, har också han varit med vid sammanställningen. Han instämmer i bilden av att 2015 blev en dyster fortsättning på året innan.
– Tyvärr har vi sett en oförmåga till samarbete mellan stormakterna, det har snarare funnits en rivalitet mellan dem. Sedan 2008 är det främst Ryssland och till viss del Kina som lagt in sina veton i FN:s säkerhetsråd, men det betyder inte automatiskt att de är bovarna. Det beror också på de andra ländernas lagda förslag, säger han.
Den region som drabbats hårdast av strider de senaste åren är utan tvekan Mellanöstern och Nordafrika, konstaterar han.
– Den arabiska våren började ju så lovande som en god folklig resning, men andra krafter visade sig bättre på att organisera och skaffa vapen. Ett stort misstag som då gjordes av omvärlden var att det inte infördes ett vapenembargo mot till exempel Syrien eller Libyen. För om vapentillförseln är obegränsad blir striderna också obegränsade.
Peter Wallensteen påtalar samtidigt att det trots den dystra statistiken också funnits ljuspunkter i världspolitiken under förra året.
– FN:s utvecklingsmål som ska vara uppfyllda 2030 och kärnenergiavtalet med Iran är några av de positiva saker som skett. Och jag tycker att de upptinade relationerna mellan USA och Kuba är bra. Även i Colombia, Myanmar och på Filippinerna pågår lovande fredsprocesser, säger han.