Humanitär kris i Ukraina
I början av året intensifierades striderna med Ryssland och proryska krafter i östra Ukraina. Biståndsorganisationer slog larm om den svåra situationen för landets civilbefolkning, varav en miljon beräknas vara internflyktingar. Unicef konstaterade att 1,7 miljoner barn drabbas av kriget. Mat, rent vatten, mediciner – allt är en bristvara för människorna i Donetsk och andra städer. I april klubbade det ukrainska parlamentet enhälligt igenom en lag som kriminaliserar användandet av sovjetiska symboler – så som hammaren och skäran – på offentlig plats. Samma månad lade Amnesty International fram bevis för hur proryska grupper i Donbass utfört summariska avrättningar på tillfångatagna ukrainska soldater.
Schweiz och kapitalisterna
I februari avslöjades att mer än 500 svenska mångmiljonärer undanhållit miljarder från Skatteverket med hjälp av den brittiska bankjätten HSBC:s schweiziska gren. Det trots att Sveriges högerregering slopat både förmögenhets- och arvsskatt. Uppgifterna läcktes av IT-experten Hervé Falciani som anlitats av banken. I det läckta materialet framkom att HSBC aktivt hjälpt 10 6000 internationella kunder att gömma undan sammanlagt motsvarande 857 miljarder svenska kronor från att beskattas i hemländerna. I november dömde schweizisk domstol visselblåsaren Falciani till fem års fängelse för industrispionage.
Vaktvåld mot barn tillåtet
I februari spreds ett filmklipp där man kunde se hur en ordningsvakt satt på och dunkade en nioårig ensamkommande pojkes huvud i stengolvet på Malmö centralstation. Orsaken till vaktens agerande var att pojken saknat biljett på tåget. Misshandeln, som inträffade den 6 februari, väckte stor upprördhet och röster med krav om ökad utbildning för ordningsvakter höjdes. Polisen lade initialt ned sin utredning om övervåld, men öppnade den igen till följd av medias granskning och att flera polisanmälningar mot vakten inkom. I april kom dock beskedet att åklagaren lade ned förundersökningen – ”Ordningsvakterna hade rätt att göra det här ingripandet”, sade åklagare Ulf Hansson till Aftonbladet.
Greklands kris fördjupas
I maj bröt vårens förhandlingar mellan Greklands regeringsparti Syriza och den så kallade Trojkan – EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och Internationella valutafonden – ihop. Trojkan hade krävt att landet skulle underkasta sig långtgående åtstramingsreformer, med bland annat sänkta löner och pensioner, för att få lån. Den 5 juni fick befolkningen rösta om huruvida landet skulle säga ja eller nej till sparpaketet – nejsidan vann med 61 procent av rösterna. Trots det nådde regeringen kort därefter en åtstramningsuppgörelse med Trojkan. I augusti avgick premiärminister Alexis Tsipras och nyval utlystes till 20 september i vilket Syriza vann och Tsipras åter tillträdde posten.
Skräll i turkiskt val
I juni lyckades det prokurdiska vänsterpartiet HDP ta sig över den högt satta spärren på 10 procent till Turkiets parlament. Partiet fick 13 procent av rösterna, vilket sågs som en stor seger.President Erdoğans moderata islamistparti AKP tappade stort och förlorade sin majoritet i parlamentet. Valrörelsen i Turkiet kantades av våldsamma attacker, arresteringar och anklagelser om valfusk. Framförallt utsattes HDP:s möten och lokaler för sprängattentat, partisympatisörer förföljdes, attackerades och dödades. Våldet eskalerar under sommaren och striderna mellan PKK och landets militär intensifieras. I slutet av augusti utlyser Erdoğan nyval, ett val där hans parti återtar makten.
Trump triumferar
I juni meddelade den kontroversiella företagsmagnaten och miljardären Donald Trump att han ställer upp som kanditat för Republikanska partiet i USA:s presidentval som ska hållas i år. Trump har gjort sig känd för invandringsfientliga och rasistiska uttalanden och sparkades just på grund av det från mediebolaget NBC. Bland annat har han sagt att han vill se stängda gränser för att stoppa muslimer från att ta sig in i USA. Under året har Trumps presidentkandidatur väckt mycket skratt – skratt som dock fastnat i halsen på många när han i flera opinionsmätningar framstår som den populäraste republikanska kandidaten.
Rekordflykt till Europa
I sin årliga rapport konstaterade FN:s flyktingkommissariat i juni att närmare 60 miljoner människor är på flykt i världen, varav hälften är barn. I rapporten framkom att 42 500 människor dagligen blir flyktingar inom eller utanför sina hemländer. Många av de som flyr till Europa kommer från det snart fem år gamla inbördeskriget i Syrien, ett krig som tvingat över 4 miljoner syrier på flykt. EU:s gränsmyndighet Frontex rapporterade under sommaren rekord för flyktingströmmen till Europa. Under juli månad kom 107 500 flyktingar till EU:s yttre gränser.
Solidaritet med flyende
Under augusti och september väcktes en stor och bred medvetenhet bland den svenska allmänheten om hur många människor på flykt som söker sig till Sverige. Ett enormt solidaritetsarbete landet över, från söder till norr, började organiseras för att hjälpa flyende från framförallt Syrien. Ett stort logistikarbete med att slussa vidare transitflyktingar till angränsande länder, ordna tillfälliga boenden, distribuera mat och hjälpa till med juridisk rådgivning utfördes av ideella krafter med nätverk och organisationer som Allt åt Alla, Kontrapunkt och FARR i spetsen.
Iskalla bränder
I Sverige har det gångna året kantats av åtskilliga brandattentat mot asylboenden. Drygt 30 bränder har rapporterats, men trots det har polisen inte gripit några misstänkta gärningsmän. Polisen har också meddelat att de inte har anledning att misstänka att bränderna är organiserade eller utförda av personer ur högerradikla kretsar. Tvärtom uttalade sig Stefan Hector, polismästare vid polisens nationella operativa avdelning, NOA, i oktober om att de lika gärna skulle kunna vara utförda av vänsteraktivister eller ”ensamagerande, av tillfället inspirerade gärningsmän”.
Terror i Paris
Den 7 januari fick Europa känna av den islamistiska terror som befolkningarna i många utomeuropeiska länder dagligen lever med, då den franska satirtidningen Charlie Hebdos redaktion utsattes för ett väpnat attentat i vilket tolv människor miste livet. Den 13 november utsattes Paris för ett nytt terrorattentat med självmordsbombningar och skottlossningar på sex platser i staden. Totalt miste 130 människor livet och över 350 skadades. Islamiska staten tog dagen efter på sig dådet. Dagen innan Parisattacken hade terrororganisationen utfört självmordsbombningar i Beirut där minst 41 personer dödades och över 200 skadades. Det dådet fick dock mycket lite utrymme i medierna.
Säpos terroringripande
Den 19 november grep Säpo, efter stor mediauppståndelse, en efterlyst man som misstänktes för att planera ett terrordåd. Den 22-åriga mannen greps på ett asylboende i Boliden och hade redan under polisjakten hängts ut med namn och bild i medierna. Politiska företrädare, experter och Säpo själv gick ut och hyllade insatsen. Det skulle dock visa sig att mannen, som hela tiden varit helt öppen med såväl sin adress som identitet, var helt oskyldig till brott. Inga ursäkter för varken den integritetskränkande mediehanteringen eller det fruktansvärt misslyckade underrrättelsearbetet som ledde till gripandet har framförts. Tvärtom fortsätter Säpochefen Anders Thornberg att försvara insatsen.
Kontroversiellt klimatmöte
Mellan 30 november och 12 december hölls FN:s klimattoppmöte, COP21, i Paris. Förväntningarna på krafttag för miljön från världsledarna var höga, men i och med terrorattentaten i staden bara veckorna innan begränsades med säkerhet som förevändning möjligheterna för gräsrötter att manifestera i anslutning till mötet. Trots det genomfördes flera stora demonstrationer runt om i Paris. Målet för konferensen var att få till ett globalt avtal som ska vara implementerat år 2020 för att förhindra klimatförändringar till följd av höjda temperaturer. I överenskommelsen som slöts förbinder sig varje land att bidra till att den globala uppvärmningen ska bli mindre än 2 grader och helst begränsas till 1,5 grader. Ett avtal som firades av undertecknarna, men är verkningslöst enligt kritikerna.