Arbetsdomstolen dömer bussförarna i den Syndikalistiska Bussarbetarsektionen i Stockholm, SBSS, till skadestånd på 70 000 kronor för brott mot varselplikten. Domen kommer i kölvattnet av att SBSS under hösten 2014 satte framförande av bussar med SD-reklam med udden riktad mot invandrare i blockad.
Enligt sektionen innebar reklamen en förhöjd risk för hot och våld mot föraren. Men skadestånd till trots anser bussförarna att en teknikalitet inte avgör om stridsåtgärderna var befogade.
– Vi ångrar ingenting. Vi kunde inte gjort något annat då. Vi är övertygade om att vad vi gjorde var rätt. Det gällde säkerheten för oss som kör, men vi vill inte heller vara delaktiga i att rasistisk reklam normaliseras, säger Sara Westberg, bussförare och medlem i SBSS.
Den viktiga kampen förs inte i domstol utan på våra arbetsplatser. Det är där vi gör skillnad och det är där klasskampen sker.
Sara Westberg, bussförare och medlem i SBSS
Arbetsköparorganisationen Sveriges Bussföretag, som stämt SBSS för medlemsföretaget Keolis räkning är nöjda med domen.
– Vi var inte så förvånande att vi vann för man hade inte iaktagit varselreglerna i Mbl. Det var vår åsikt och vad domstolen också sade. Regler är till för att följas även för Syndikalisterna, säger Ulrika Egervall, förhandlingschef på Sveriges Bussföretag.
Men även om AD gått på arbetsköparorganisationen Sveriges Bussföretags linje och gjort en annan tolkning av varselreglerna, säger Sara Westberg att de skulle göra om det om situationen krävde det.
– Den viktiga kampen förs inte i domstol utan på våra arbetsplatser. Det är där vi gör skillnad och det är där klasskampen sker, säger hon.
Grunden för stämningen var att SBSS inte varslat arbetsköparen Keolis om stridsåtgärderna sju arbetsdagar i förväg, såsom krävs i medbestämmandelagen, MBL. Men i lagen finns också en undantagsbestämmelse som säger att om det finns giltigt skäl kan stridsåtgärderna inledas tidigare.
Enligt sektionens var det nödvändigt att omedelbart sätta arbetet i blockad av arbetsmiljöskäl och avstyra risken för hot och våld.
Det är en hållning som John Nordmark, sektionens juridiska ombud i AD, fortfarande vidhåller.
– Det är tydligt att AD skyddar det bestående systemet som tvingar bussförare ska köra med bussar som innebär en högre risk för hot och våld. Om arbetsmiljön är dålig är ju stridsåtgärdens syfte förlorat om man tvingas jobba i den arbetsmiljön miljön i sju arbetsdagar innan man får agera, säger han till Arbetaren.