EU-kommissionen har kartlagt 13 EU-länders ekonomiska tillstånd i en ny rapport. Sverige valdes ut på grund av de höga bostadslånen och det konstateras att landet är ett av de EU-länder som är mest utsatta för sårbarhet på bostadsmarknaden.
Redan 2013 fick Sverige hård kritik av kommissionen som pekade på att byggandet halkar efter befolkningsökningen, utan att regeringen vidtar åtgärder. De svenska bostadspriserna ligger över basvärdena och har ökat konstant de senaste 20 åren, med hela 100 procent i Stockholm sedan 2004. Det på grund av en gynnsam skattepolitik och genomgående strukturell ineffektivitet på marknaden, fastslår kommissionen.
Bostadsbristen förklaras med det svenska hyressättningssystemet, som bygger på bostädernas bruksvärde i stället för på efterfrågan. En lösning skulle vara marknadshyror, menar EU-kommissionen och har tidigare pekat på Finland som föregångare.
I Finland avreglerades den privata hyresmarknaden vilket ledde till en hyreshöjning på 71 procent. Marknadshyror leder till ett ökat utbud av hyresrätter, vilket i sin tur skulle göra att fler kunde välja att hyra i stället för att låna till bostadsköp, menar rapporten.
Den analysen delas inte av Hyresgästföreningen. Marknadshyror i kombination med bostadsbristen skulle i stället leda till kraftigt höjda hyror. Bristen på hyreslägenheter och höga hyror gör att priserna på villor och bostadsrätter stiger.
Hyresgästföreningen hänvisar till Svensk Fastighetsförmedlings bo-barometer som visar att 60 procent av de som inte äger sitt boende måste flytta om hyran stiger med upp till 3000 kr.
Mariell Juhlin, chefsekonom på Hyresgästföreningen, konstaterar att en tredjedel av hushållen i dag inte har råd att hyra en 60 kvadrats lägenhet.
– Så ser det ut i hela landet, att man har svårt att klara hyresnivåer och framförallt nyproduktionen, säger hon till Arbetaren.
Slår man ut medborgare så ökar kostnaderna för temporära boenden, det gäller att se de långsiktiga konsekvenserna.
Mariell Juhlin, chefsekonom på Hyresgästföreningen
Hon dömer ut EU-kommissionens rapport som allt för teoretisk.
– Det som är tråkigt med rapporten är att man gör en teoretisk kullerbytta, man tror att en god marknad redan finns där och väntar. Det funkar inte så med dagens byggmarknad och hyressättning.
Enligt Mariell Juhlin är marknaden inte beredd att leverera ett utbud som skulle ge störst samhällsnytta. Hon tror inte att marknadshyror kommer resultera i fler hyresrätter, helt enkelt för att det inte ligger i marknadens intresse att öka utbudet.
– Här måste staten ta ansvar och bygga. Det finns bra exempel där kommunerna haft en helhetssyn som aktör på en lokal marknad. Slår man ut medborgare så ökar kostnaderna för temporära boenden, det gäller att se de långsiktiga konsekvenserna, säger hon.
Det egentliga problemet är att nya hyresrätter är dyra i förhållande till inkomstökningen utslaget över befolkningen.
Marie Linder, förbundsordförande i Hyresgästföreningen
Hyresgästföreningen framställde en oberoende rapport via Ramböll Management Consulting, Den svenska hyresmarknaden – scenarioanalys 2015, som kartlägger vad som händer om den nuvarande svenska hyresmodellen slopas.
Fyra faktorer pekas ut: Det blir kraftiga hyresökningar, antalet bidragstagare ökar markant, dagens fastighetsägare blir de stora vinnarna och hyresgästerna de stora förlorarna. Marknadshyrorna skulle kosta hushållen sammanlagt 17 miljarder kronor. Samtidigt blir hyresrätterna fortsatt allt färre, och nybyggen dyrare.
– Det system vi har med förhandlade hyror har fungerat länge i både hög lågkonjunktur och fungerar som ett bra konsumentskydd för hyresgäster. Det egentliga problemet är att nya hyresrätter är dyra i förhållande till inkomstökningen utslaget över befolkningen, säger Marie Linder, förbundsordförande i Hyresgästföreningen.
Sedan 1990-talet har det skett en ökad segregation, främst i storstäderna. Det är den naturliga påföljden av ett förstärkt marknadstänk.
Roger Andersson, professor i kulturgeografi
Roger Andersson är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och har forskat kring segregation i europeiska storstäder. Han konstaterar att Stockholm är ett av de mörkare exemplen.
– Sedan 1990-talet har det skett en ökad segregation, främst i storstäderna. Det är den naturliga påföljden av ett förstärkt marknadstänk, säger han.
Han menar att situationen framförallt är ett resultat av omvandling till bostadsrätter och minskat antal hyresrätter, som gör att hela marknaden, inklusive hyresrätterna, tvingas in i en marknadssituation.
– Den enda konkreta lösningen är kraftigt förstärkta bostadsbidrag. Välfärdssystemet var mer utjämnande förr, nu är subventioneringen av bostaden betydligt mer baserad på lönen än förr.
Läget beror, enligt Roger Andersson, på att man under 1990-talet inte subventionerade i varken produktions- eller konsumtionsledet.
I slutet av april ska Sverige svara EU-kommissionen med en konkret plan för hantering av de problem kommissionens analys pekar på. Senare i vår ger kommissionen rekommendationer om konkreta handlingar.