Enligt en rapport från stadsfullmäktige i spanska Córdoba ägs inte katedralen av katolska kyrkan. Stora Moskén i Córdoba byggdes 784 på platsen för en kyrka från 600-talet. Sedan 1236 har den före detta moskén använts som katolsk katedral. Under senare år har den lokale biskopen vägrat tillåta muslimer att förrätta sina böner i den.
”Religiös invigning är inget sätt att tillskansa sig egendom” står det i stadsfullmäktiges rapport, citerad i tidningen The Guardian. I stället ägs katedralen ”av envar världsmedborgare, oavsett epok, folk, nation, kultur eller ras”.
Catholic Culture, 2016-03-18
Rapporten som citeras i The Guardian, skriven av generalsekreteraren i stadsfullmäktige, Valeriano Lavela, utgör en betydelsefull intervention i en längre tids konflikt om byggnaden, som ligger på platsen för en visgotisk kristen kyrka från 600-talet, och tillföll den lokale biskopen Fernando III 1236, då staden intogs av kristna styrkor.
2006 betalade stiftet Córdoba 30 euro för att registrera äganderätten till det som kallas ”katedralmoskén”, eller ibland bara ”katedralen”. Det officiella namnet staden gett byggnaden är ”moské-katedralen i Córdoba”.
Men rapporten hävdar att byggnaden tillhör varken någon kyrka, organisation eller enskild person. Lavela skriver kyrkans förvärv av byggnaden saknar laglig grund och kan inte ge äganderätt. Detta beror inte enbart på att den varit på Unescos världsarvslista sedan 1984 i egenskap av ”dess universella värde” och kan därför inte ägas av någon. Lavela citerade romersk rätt och hävdar att platsens rättmätiga ägare är ”envar världsmedborgare, oavsett epok, folk, nation, kultur eller ras”.
Kyrkan har ännu inte kommenterat rapporten.
.jpg)
2013 skrev hundratusentalsmänniskor under en petition att byggnaden skulle administreras av lokala myndigheter snarare än av kyrkan i syfte att bevara dess kulturella arv. Rapporten publicerades som ett svar på frågan huruvida staden Córdoba kunde hävda äganderätten till den.
När det firas en mässa i byggnaden har den lokale biskopen förbjudit muslimer att be där. 2010 utbröt slagsmål när en grupp muslimer knäföll för att be.
Interiören omfattar hundratals utsökta valvbågar av röda och vita stenar som ger åskådaren intryck av att befinna sig i en rofylld skog. På 1500-talet byggde man in ett kor i renässansstil, som till och med den spanske kungen Carlos I (Carlos I kallas i Spanien Habsburgkejsaren Karl V, 1500–1558), den som ursprungligen gett uppdraget, beklagade ”då det fördärvat något unikt i denna världen”. En kort tid efteråt planerade kyrkan att förstöra de unika valven, varvid de lokala myndigheterna inskred och belade med hot som dödsstraff var och en rörde dem.
The Guardian 2016-03-18