Det är ganska länge sedan jag första gången hörde talas om att Astrid Lindgrens barnsjukhus, som grundades med hjälp av en donation av Astrid Lindgren, skulle flytta till nybyggda Karolinska sjukhuset i Solna, och att man då bestämt sig för att slopa biblioteket, av platsbrist.
Nu läser jag om hela skandalen i Svenska dagbladet. Efter kritik har man bestämt sig för att sjukhuset, som kostat cirka 22 miljarder, ska ha ett mindre ”pedagogiskt resurscentrum”, där böcker ska vara en del. Det som från början bara skulle bli ”lekterapi” (som ju inte kräver så mycket egen yta), ska nu enligt chefen Charlotte Elf bli en lokal med ”ett gott bestånd av barn- och ungdomslitteratur”. Ungefär hälften av böckerna från det gamla sjukhuset i Solna hoppas man kunna ta med sig.
En anledning till det tidigare beslutet var att lekterapi ingår i lagtexten för sjukhus, men om sjukhusbibliotek står inget i bibliotekslagen. Sjukhuschefen Svante Norgren tycker också att man kan ”tänka nytt”. Vi har haft ett digitalt teknikskifte menar han, och barnen på sjukhuset ska istället få läsplattor och datorskärmar. Bättre, tycker han, att ”barnen själva får bestämma vad de vill göra på sina rum”.
Jenny Nilsson på Svensk biblioteksförening är ”bedrövad” och oroar sig för kompetensen när man inte har ett riktigt bibliotek. Det minsta man väl kunde begära, tycker jag, är att biblioteksföreningen skulle protestera?
Kristina Smedeby, ordförande i nätverket Sveriges sjukhusbibliotekschefer menar dock att ”ingen bibliotekarie med självaktning kan försvara detta”, och att Astrid Lindgren skulle ”vända sig i sin grav om hon visste hur hennes donation används”.
Svenska dagbladet har i flera artiklar uppmärksammat de märkliga och oerhört kostsamma turerna med Nya Karolinska i Solna, som sjukhusbygget kallats. Sjukhusbibliotekens, och andra specialbiblioteks ställning, när det gäller sammanslagningar och ekonomiska besparingar vid stora institutioner som Karolinska, är bräcklig, minst sagt. Och nog kan det förefalla cyniskt att bespara när det gäller en så svag målgrupp som sjuka barn? Och det skulle aldrig ha skett i en förkämpe som Astrid Lindgrens namn.
Annsofi Lindberg