Termen ”extremism” har blivit vanligare inom både svensk offentlig debatt och myndighetsprosa. I sådana sammanhang är det dock sällan klart exakt vad som avses med denna term. Inte heller inom samhällsvetenskapen är begreppet extremism oomstritt och inom olika forskningsfält används begreppet på olika sätt. Syftet med Adrienne Sörbom och Magnus Wennerhags artikel är att belysa extremismbegreppets uppkomst och förändrade betydelse under moderniteten, samt att diskutera några av de problem som begreppet är behäftat med. Med hjälp av bland annat vetenskapssociologen Thomas F. Gieryns begrepp ”gränsdragningsarbete” (boundary-work) visar Sörbom och Wennerhag hur begreppet extremism används i fältet mellan vetenskap, politik och samhällsdebatt. Författarnas huvudsakliga poäng är att begreppets utgångspunkt i en tydligt normativ föreställning om politiska avvikelser gör det mindre användbart i vetenskapliga sammanhang, eftersom det enbart tar dessa avvikelser för givna och inte erbjuder några förklaringar om varför de uppkommer eller vilken roll de spelar i moderna samhällen.
Publiceringshistorik: Originalpublicering.
(Publicerad 18 april 2016)
Förslag på källangivelse: Sörbom, Adrienne & Magnus Wennerhag (2016) ”Begreppet extremism – en kritisk introduktion”, i Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5, s. 15–37. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.5.1