Kampens nya former. Klasskamp och klasstruktur sedan de vilda strejkerna

I sin artikel analyserar Magnus Granberg förändringar i klasskampens former mot bakgrund av förändringar i det svenska samhällets klasstruktur. Genom att fokusera klasskampens kvalitativa formförändringar går analysen i polemik mot en företrädesvis kvantitativ tradition i svensk och internationell forskning om arbetskonflikter. Inom ett differentierat konfliktmönster där arbetare kombinerar vad Granberg identifierar som fordistiska, logistiska och reproduktiva maktresurser uppstår nya kampformer, här illustrerat av den ”kollektiva uppsägningen” vars slagstyrka inte minst härrör från tilltagande varufiering av offentliga tjänster. För att förstå förändringarna i konfliktmönstret används kvantitativa och kvalitativa data som belyser hur klasstrukturens och kapitalets omvandling aktualiserar nya proletära medvetande- och kampformer. I ett komparativt perspektiv kan det framväxande svenska konfliktmönstret sägas motsvara utmärkande drag i det internationella kampuppsving som skett efter den ekonomiska krisen 2007–2009.

Publiceringshistorik: Originalpublicering.

(Publicerad 10 december 2020)

Förslag på källangivelse: Granberg, Magnus (2020) ”Kampens nya former. Klasskamp och klasstruktur sedan de vilda strejkerna”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 107–139. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.3