Bibliotek i miniformat. Med en smartphone och lurar går det att ständigt bära med sig tusentals böcker.
Foto: Alejandro Luengo
Lyssnar du på ljudböcker? Då är du inte ensam. Mediet har tagit Sverige med storm. En del tycker inte att det går att jämföra med läsning, andra älskar det. Det digitala både breddar och snävar in utbudet. Ett är säkert – tekniken styr.
I min telefon och läsplatta samsas de senaste utgivningarna med klassiker och böcker från förlagens backlist som inte längre går att få tag på i den fysiska bokhandeln. I abonnemangstjänsten för ljudböcker som jag använder lyssnar jag just nu växelvis på Christina Herrströms Ödeläggaren från 2020 och Moa Martinssons Mor gifter sig från 1936. Både hörseln och blicken har börjat vänja sig vid att inte hålla i litteraturen fysiskt och att blanda gammalt och nytt, genrer och stilar beroende på tillfälle och humör.
Mycket har sagts om digitaliseringens risker och möjligheter för bokbranschen. Medan den tryckta boken under 2010-talet började dala på allvar ökade ljudboksstreamingtjänsterna stort. Under 2018 ökade antalet lyssnade eller lästa digitala böcker med 45 procent i abonnemangtjänsterna i Sverige. Utvecklingen har gett upphov till flera diskussioner. En rör de förändrade villkoren för författare och synen på det konstnärliga verket, där bland andra Författarförbundet påtalat dåliga ersättningar och risk för inlåsningseffekter i vissa streamingtjänster. En annan vilken typ av litteratur som gynnas av ljudboksformat, som sägs kräva förenklingar för att lyssnaren ska kunna hänga med. En annan risk som påtalats är att digitaliserad litteratur minskar läsarens engagemang; en bok som inte griper tag direkt kasseras när nästa potentiella läsupplevelse bara finns en skrollning bort.
Samtidigt fortsätter utvecklingen i rasande fart. Svenska Förläggareföreningen konstaterar i sin rapport över bokförsäljningen under 2019 att: ”Den digitala försäljningen fortsätter att öka. Den formatförskjutning från tryckt till digitalt format som vi kunnat notera under många år fortsätter alltså och härrör främst från ljudböcker men också i ökande grad från e-böcker. Värt att notera är att försäljningen av backlisttitlar fortsatt är betydande i det digitala formatet.”
Totalt motsvarar digitala böcker nu nästan 30 procent av den totala försäljningen.
Ljudboken har för många läsare banat väg för e-boken. När du redan släppt den fysiska boken och abonnemangstjänsterna erbjuder e–böcker ett knapptryck bort är det lätt att även börja läsa på skärm. Jag har upplevt en liknande utveckling hos mig själv. Från att ha varit nitisk läsare av tryckta böcker – behovet av hundöron, marginalanteckningar och den taktila upplevelsen av att vända blad har varit alltför stort för att kunna ta till mig text digitalt – har nu både ögonen och kroppen vant sig vid att litteratur även kan läsas på skärm. En nyfödd bebis som omöjliggjorde stillasittande med en bok i famnen och att förlagen alltmer börjat skicka ut e-boksexemplar till kritiker var avgörande för mitt steg. Statistiken över försäljningen i Sverige 2020 presenteras senare i år, men om jag ska gå till mig själv och min omgivnings läsbeteende är det sannolikt att även coronapandemin har skyndat på den digitala omställningen. Mycket hemmasittande i kombination med avrådan från att besöka exempelvis handel och bibliotek har gjort det än viktigare för många läsare att kunna ta del av litteratur i sitt hem.
Den tryckta boken är en annan typ av engagemang, precis som det påtalats i debatten. Men det är ett engagemang på gott och ont. Visst finns det risk att den digitala bokhyllan ger rastlösa läsare, medan den som gjort sig omaket att ta sig till biblioteket för att låna en boktrave att släpa hem eller köpt fysiska böcker i handeln sannolikt är mer benägen att hålla fast vid boken. Den fysiska bokens själva utformning; det krävs att du håller den i minst en hand och sitter stilla för att läsa, ger en fördjupad uppmärksamhet jämfört med rösten som följer dig i hörlurarna i vardagen eller texten i en mobiltelefon, där du enkelt kan växla mellan bok och Facebookflödet. Samtidigt är tröskeln hög för många att ta sig till ett bibliotek, bokhandel eller antikvariat. I takt med att läsningen minskat generellt blir sådana platser alltmer kodade som ställen dit redan invigda litteraturälskare söker sig. I de digitala tjänsterna är dock all världens litteratur lika långt borta som Instagram. Här samsas alla möjliga typer av läsning på ett och samma ställe. Det kan, i bästa fall, leda till nerrivna murar mellan olika typer av läsning och att fler människor upptäcker böcker som de annars inte skulle tagit till sig. När den senaste deckaren och Per Anders Fogelströms svit kan stå bredvid varandra i ens digitala ”vill läsa”-bokhylla ökar tillgängligheten.
Som statistiken visar är det också påfallande att det är förlagens backlist som går bäst som e-böcker. Äldre böcker, som försvunnit ur handeln, är dyra att trycka om och ofta en dålig investering för förlagen. Antikvariaten kan, som tidigare konstaterats, upplevas som otillgängliga för den ovana läsaren som inte vistas i sådana miljöer. Men genom digitalisering hamnar nysläppta bestsellers och äldre poesisamlingar precis lika många knapptryckningar bort. Här finns enorma möjligheter för nya generationer och mer ovana läsare att på ett enkelt sätt upptäcka klassiska verk och för förlagen att återigen ge äldre författare och poeter det utrymme som de fortfarande förtjänar.
Rent fysiskt är också steget till att klicka upp en e-bok eller sätta på sig hörlurarna och trycka på play för många idag betydligt kortare än att aktivt ta upp en fysisk bok och sätta sig tillrätta. Inte minst är mobiltelefonen för de allra flesta en del av vardagen. Det är där vi betalar räkningar, läser kartor, kollar öppettider, läser tidningar, håller kontakten med vänner och skapar fotoalbum. Det senaste årets pandemitillvaro har än mer fått många att ställa om till digitala möten och videosamtal. Att även litteraturen flyttar in i denna oundgängliga pryl ökar sannolikheten för att läsningen ska bli av och bli en lika integrerad del av vardagen som Facebook.
En risk med det digitala utbudet, inte minst i abonnemangstjänster, är de algoritmer som också präglar streamingtjänsterna för musik, film och tv. Även för böcker använder sig den artificiella intelligensen av ditt tidigare läsningsunderlag för att rekommendera mer av samma sort. Med andra ord: har du läst en -feelgood-roman utgiven häromveckan kommer tjänsten rekommendera dig att fortsätta läsa liknande litteratur enligt tjänstens och förlagens etikettering av böckerna. Det leder till en digitaliserad hypervariant av en tendens som redan är ett faktum; vi läser alltmer skilda typer av böcker.
Här finns dock möjligheter att gå åt ett annat håll än film- och musik-tjänsterna. Streamingtjänsterna – såväl de kommersiella som de biblioteken erbjuder gratis – skulle kunna tillhandahålla curerande bibliotekarier och litteraturkritiker. Att exempelvis ha en frågelåda och möjlighet att chatta med en litteraturkunnig person om nästa bokval skulle öka chanserna för läsare att ta sig ur algoritmernas inlåsnings-effekt. En kunnig, faktisk människa kan tipsa om stil, tematik, litterärt släktskap och annat som den artificiella intelligensen är långt ifrån att kunna läsa av.
”Streamingtjänsterna – såväl de kommersiella som de biblioteken erbjuder gratis – skulle kunna tillhandahålla curerande bibliotekarier och litteraturkritiker.”
Själv är min relation till den tryckta boken numera precis som till skivan. Läser jag något som jag verkligen fastnar för och som jag vet att jag kommer vilja gå tillbaka till, bläddra i, läsa om, hundöra och stoltsera med i bokhyllan köper jag den, antingen i bokhandel eller på antikvariat.
Vi är många litteraturälskare som är långt ifrån redo att ge upp våra bokhyllor. Men genom e- och ljudböcker har jag möjlighet att läsa mycket mer än vad jag någonsin skulle få plats med där, utan att ens behöva resa mig ur läsfåtöljen.
Elin Grelsson Almestad
Inlägget Stora äventyr väntar bortom algoritmerna dök först upp på DELS.