Återupptäckta nummer av 80TAL

Några av våra gamla medarbetare har flyttstädat och gjort lyckliga upptäckter i sina vindsförråd och källarkontor: flera eftertraktade titlar av 80TAL, som varit slutsålda sedan länge. Vi bad litteraturvetaren Thomas Rosmer (född 1992) läsa och berätta om sin läsupptäcktsfärd i tidskriften som startade tolv år innan han föddes.

Beställ funna nummer i vår nya butik. Med koden NYBUTIK får du 20 % rabatt t.o.m. 4 juli.

 

 

 

Åttiotals första nummer – startskottet för tidskriften – börjar med en utmaning och en röd kula, eller är det ett äpple? – som rullar på Marianne Enquists omslag. Utmaningen följs av ett manifest med rubrikerna: för en oberoende och upprorisk litteratur, mot elitism och den socio-sensu-fantastiska litteraturen. Manifestets starka ord följs av lika stark satir i en novell som handlar om en journalist från Hänt Extra som intervjuar filminstitutets ”dynamiska och demoniska” VD. I numret får också TV-värld och realistisk litteratur var sin paj kastade i ansiktet. I kikarsiktet känner vi samma kommersstrukturer som stryper kulturlivet än idag. Men det har blivit värre! Vad var det vi sa! Satiren uppblandas av lyrik av bl.a. Björn Julén och de polska poeterna Stanislaw Jerzy Lec och Zbigniew Herbert.

 

 

Det tredje numret av 80TAL tillägnas ordens möjlighet att öppna nya dialoger – och det violbruna. Vi får följa med bakom scenerna på dikten ”Nollpunkt” av Erik Lindegren, som tillsammans med Gunnar Ekelöf var den svenska modernismens störste poet. Brita Tornell publicerar utdrag ur ett brev med hennes tolkning av ”Nollpunkt” och svaret från Erik Lindegren om hur han själv såg på sin ”nakna bekännelsedikt” och hur den kommit till. Vi får också sitta med i ett samtal kring ett (sedermera nedlagt) romanprojekt av Mats Gellerfelt och se hur en experimentell författare är mitt i skapelseprocessen. Eva Ström publicerar dikten ”En Midsommarnattsdröm”, om en ”elektromagnetisk strålnings möte med organiska kolväteföreningar”, och den idag kända litteraturvetaren Sara Danius debuterar 16 år gammal med dikten ”Fiskyngel”.

 

 

Nummer fyra börjar med frågan ”Hur skall de levande kunna tala till de levande?” som Werner Aspenström formulerade det. Språkförbistring och kommunikation är på agendan, och det blir ett nummer där surrealistiska språkexperiment förevisas och blir upplysta med glödlampor av tolkande text. Poesi av Paul Celan, Tobias Berggren med fler ackompanjeras av essäer som ”den betungade stumheten” och ”motsatsernas spel”. Numret återskapar för oss idag en nyfikenhet på den oförtjänt nästintill glömda konstnären Renate Bauer och hennes ”svarta, drömlika bildvärld” genom målningar och en stor intervju.

 

 

Dubbelnumret 5/6 handlar om musik och dikt, om ting som är olönsamma och kan tyckas umbärliga på kort sikt. Upptakten är ett episkt diktverk för kör av Elsa Grave. Dikten behandlar världen från urtid till död och återfödelse ur ett poetiskt perspektiv där Grave syntetiserar vetenskaplig atomlära och religiös gudslära. Dikten heter Profan eskatologisk fantasi och följs av en lång intervju med Elsa Grave av Madeleine Grive. Möt Elsa, en av Sveriges största poeter och kulturpersonligheter någonsin! En annan episk text fast i facklitterär form är poeten Ulf Bergqvists genomgång av symfonins utveckling mot modernism från Haydn till Mahler. Skönlitterära texter publiceras av bl.a. Niklas Rådström, Sten Hagliden och James Wright med essä av Stefan Englund. Utdrag ur hittills opublicerad roman av Robert Carleson. Stefan Foconi och historikern Michael Nordberg debuterar. Illustrationer Mausel Eksell, Bo Wetteryd, Grethel Brohult m.fl.

 

 

80TAL nr 7 är numret som översätter engelsk rocklyrik till svenska och funderar kring den nämnda lyrikens litterära kvaliteter. Det finns också en ekologisk tråd med miljödikter av dansken Thorkild Björnvig och en essä vid namn LÅT VALARNA SJUNGA! av Björn Julén. Claes Hylinger intervjuas. Och hela redaktionen, där poeten Willy Granqvist ingick, hamnar på Johannes kyrkogård för att göra ett experiment och i olika texter besjunga en vattenkran. Finskspråkig lyrik introduceras och det reflekteras över varför så lite finskspråkig lyrik kommer fram i Sverige. Så har numret en utvärdering av andra tidskrifter som utkom vid 1981 som KRIS och Eric Fylkesons Janus – en ögonblicksbild av åttiotalets kulturliv!

 

 

Nr 12 handlar om naturen och vårt tolkande av den. Nina Burton ger i lång vacker dikt ett visionärt, på gränsen till hallucinatoriskt porträtt av havet och skriver också en ”Dikt till den djuriska kärleken” – båda är texter som idag känns högst angelägna och inte minst berörande. Michael Nordberg skriver om naturen hos medeltidens trubadurer. Karl Nordlander frågar sig hur man ska se på författare med litterära kvalitéer men problematiska ideologier, och Magnus Röhl skriver om Umberto Eco med essän ”Intertextuella klostermord”. Den unge begåvade poeten och redaktionsmedlemmen Carl Michael Lindh (tidigt bortgången) skriver i 80TALs avdelning Bild i Spegel utifrån ett foto av Nijinskij.

 

 

I 80TAL nr 24/25 viker essäistiken undan för skönlitteraturen själv. Numret är som en skiva där varje låt är skild från den andra, men alla förenas genom angelägenhet i uttrycket som känns än idag. Dikter av b.la. Karl Vennberg, Margaret Atwood, Tomas Tranströmer och Carl Henrik Svenstedt. Absurdistisk prosa av holländska Nicolaas Matsier (i översättning av Per Holmer) – en novell som alla litteraturredaktörer måste läsa, dramatik av Vasilis Papageorgiou och en konstfull essä om Watteau av Kristoffer Leandoer. Debutant är Erik Bohman (senare Erik Löfvendahl) med novellen ”Märk hur vår vilja…” Ett i sanning fullspäckat nummer.

 

 

80TAL nr 32–33 är ett specialnummer om den geniale och kontroversielle Pier Paolo Pasolini. Mest känd är han förmodligen som filmskapare, men här presenteras han i hela sittmångfacetterade konstnärskap. Vi får ta del av Pasolinis passionerade poesi, dramatik, prosa och konst. Till det tillkommer essäer om allt från Pasolinis liv och politik till alla de nämnda konstarterna. Skribenter är bl.a. 80TALs redaktionsmedlem Göran Greider, Bo Cavefors och Carl Henrik Svenstedt. Om man intresserar sig för Pasolinis konstnärskap är detta specialnummer den definitiva källan till inblick och insikt. Omslag: Magnus Bärtås