I det nya numret av Parnass påpekar Ebba Witt-Brattström att svensk litteratur skulle förtvina utan alla finlandssvenska författare, Agneta Rahikainen slår hål på myten om att Edith Södergran var en långsamt döende, missförstådd och överspänd poetissa, historikern Jonas Nordin skriver om hur nära sammanlänkade Sveriges och Finlands historia är. Vi får även läsa om när Mumintrollet blir vuxen och möta Hufvudstadsbladets kulturchef Philip Teir som just kommit ut med en ny skönlitterär bok, Vinterkriget. Martina Ölander ger oss en snabb exposé över den finlandssvenska litteraturen och vi får möta författarare som kanske är okända för många svenskar, som Henry Parland. Vi sätter också in litteraturdebatten i en mycket aktuell kontext – svenskans nuvarande ställning i Finland. Hufvudstadsbladets korrespondent Matts Lindqvist menar bland annat att svenskan fungerar som “ett rött skynke” i Finland ( se hans artikel i sin helhet här nedan).
Det är som Parnass chefredaktör Catharina Söderbergh skriver i en inledande krönika:
” Detta borde, om något, göra finlandssvenska författare och böcker spännande att ta del av!”