Bostadsglappen måste fyllas

Bostadsglappen måste fyllas

Glappen på bostadsmarknaden kan fyllas med innovativ arkitektur. Om man vågar tänka stort på nya sätt. Det skriver Dan Hallemar i nya numret av Arkitektur.

Introtext till Arkitektur 7/2014 med tema Bostad sökes:

Dagens bostadssituation är en berättelse om glapp. Glapp mellan det som byggs och det som behövs. Glapp mellan var det byggs och var det behövs byggas, glapp mellan vad de allra flesta har råd att lägga på en bostad och vad den kostar.

Några siffror: I Stockholm 2014 behöver man, med dagens mycket låga ränta, en disponibel inkomst på 30 300 kronor per månad för att köpa en lägenhet som har en boendeutgift i medianvärdet, alltså den lägenhet som kostnadsmässigt ligger i mitten av hela utbudet. För att köpa en av de 10% billigaste lägen­heterna i staden behöver man en disponibel inkomst på 18 600. 
Det står att läsa i Boverkets marknadsrapport för september i år. 

I Uppsala är motsvarande siffror 24 000 respektive 20 700. I Göteborg är de 22 200 respektive 15 000. I Malmö 15 700 respektive 14 000. Om räntan skulle höjas till 5,5 % – vilket är det många banker räknar med för ett lån – skulle siffrorna i Stockholm vara 42 900 respektive 26 100. I Uppsala 33 900 respektive 29 400. I Göteborg 30 900 respektive 20 400. I Malmö 20 100 respektive 15 300.

Fler siffror: 57 % av alla mellan 20–29 år har en disponibel inkomst under 18 000 kr. 77  % av alla studerande har en disponibel inkomst på under 18 000 kronor. Slutsatsen är enkel, det byggs i princip inga bostadsrätter som studerande och yngre kan köpa. Det behövs alternativ för att fylla glappet mellan utbud och efterfrågan . Malmö tycks vara det enda alternativet. Till det kan vi lägga att 40 % av alla mellan 30 och 64 tjänar under 18 000 i månaden. 

För att ytterligare komplicera den här ekvationen så är siffrorna ovan beräknade på att man lägger en tredjedel av disponibel inkomst på boendeutgift och att man lånar till hela beloppet. Det vanliga är att man behöver kapital för att köpa, vilket 80 % av alla under 35 saknar, enligt siffror från Veidekke. Det finns fler glapp i bostadsmarknaden.
Som hur trångboddheten ökar. På en karta över Stockholm som arkitekt- och ingenjörs­företaget WSP har tagit fram på uppdrag av Veidekke ser man hur boendetätheten har förändrats
i Stockholms län mellan 1997 och 2009. Boendetätheten här räknad som antal kvadratmeter boyta per invånare. Man ser hur staden rumsligt har kluvits mellan de som bor på större och större ytor – eller samma – och de som bor trängre och trängre. Den totala boytan i Stockholms län har dock vuxit nästan exakt lika snabbt som befolkningen under den studerade perioden. 

Tore Englén på WSP förklarar det som att problemet inte är att vi har för liten bostadsyta i Stockholm utan att den är ojämnt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper. De rika bor stort och de fattiga bor trångt. Ett  dilemma är att det största bostadsbehovet finns i grupper där inkomsterna är för låga för att kunna driva efter­frågan på nyproducerade lägenheter.

I annan bearbetad statistik från WSP syns befolkningstillväxten i Stockholms län. Politiker i Stockholm älskar att säga att det kommer två busslaster människor till staden varje dag. Som en bild av tillväxt. Den här studien visar att på de här bussarna sitter 40 % nyfödda barn och 50 % nyanlända flyktingar. 10 % kommer från andra delar av Sverige. Men bilden som målas upp är trots det den av busslaster med nyutexaminerade akademiker eller studenter som behöver små studentbostäder. Människor med stor köpkraft eller unga med hög flexibilitet. När det i själva verket är personer som inte alls kan efterfråga det som byggs i dag.