Fusklapp v. 6

Är göra sin grej-grejen på väg ut? Håller nysakligheten på att hitta ett nytt fäste i Göteborg? Kan villorna spränga det arkitektoniska glastaket?

Göra sin grej. Hur man bygger till det gamla säger mycket om samtiden. När Handelshögskolan i Göteborg byggdes till förra gången var idén att ansluta till det befintliga, att ordna en stor men sömlös övergång mellan Carl Nyréns första uppförda verk från 1948 och det nya (Erséus, Frenning och Sjögren). Tillägget belönades också med Kasper Salinpriset som årets bästa byggnad 1995. De senaste å¨ren tycks tanken på att göra tillägg som sticker ut och hävdar sig själva varit det önskvärda. Nu ska Handelshögskolan byggas till igen och samtidigt vara en integrerad stationsuppgång för den framtida pendeltågsstationen Haga. På förslagen kan man se hur förslagen divergerar åt två olika håll. Tre förslag fortsätter göra sin grej och struntar ganska mycket i det som finns på platsen, medan de andra tre tycks vilja backa tillbaka in i historien, om än i lite olika skala. Kanske bevittnar vi här en rörelses nedgång – kaxiga blobbar – och en ny rörelses uppgång: Nysakligheten.

Nysakligt. Det finns nämligen en annan sak som blir synlig i förslagen för tillbyggnad till Handelshögskolan, en rörelse som snart verkar kunna knytas till Göteborg. Tre av förslagen fortsätter på den en rörelse som vi skulle kunna kalla ny-konserativ nysaklighet eller ny-ny-klassisk (bild ovan). Och flera av föregångarna återfinns i Göteborg: Saluhallen i Kvillebäcken (arkitekt Gustav Appell) är ett exempel, den nya tillbyggnaden till Stadsbiblioteket (Erséus arkitekter) en annan liksom ett nytt bostadshus i Chalmers närhet (KUB arkitekter). En arkitektur som knyter an till 1920-talets stramhet och inte är rädd för att vara torrt saklig, gärna i tegel. Är det en paradox at detta sker i evenemangsstaden? Eller är det en reaktion på det, ett famlande efter den där konsthallsfasaden i Götaplatsens fond som en sorts idé om ett annat Göteborg?

Glastaket. I veckan släppte Arkitektur förlag en efterlängtad tredje bok med nya villor och fritidshus: Svenska villor. När man bläddrar igenom boken är det tydligt att det är i villa-arkitekturen som de nya tankarna kring bostadsbyggande återfinns. Både i den arkitektoniska närvaron och i det hantverksmässiga utförandet som så ofta saknas i större projekt men också de nya idéerna. Här finns billiga villor byggda av enkla prefabsystem, här finns postmoderna hus som leker med svenska typer som det röda huset, här finns villor som ger sig in i massivträ-genren och på riktigt söker efter den hållbarhet alla pratar om. Om man vill se hur högt glastaket skulle kunna vara i svensk arkitektur om beställare och arkitekter var på den nivå som de vågar och kan vara i mindre projekt så ska man läsa den här boken. Köpa den kan man göra i vår monter på möbelmässan eller här

– – –

De tävlande i tillbygganden av Handelshögskolan i Göteborg är

Yellon + Kim Utzon Arkitekter + WSP + Atkins, Sverige och Danmark

Johan Celsing Arkitektkontor, Sverige

Johannes Norlander Arkitektur + Arup, Sverige och Storbritannien

Lundgaard & Tranberg Arkitekter, Danmark

XDGA + Contekton + Integra engineering + Andersson & Hultmark, Belgien och Sverige

Nieto Sobejano Arquitectos, Tyskland och Spanien