2015-02-13 You have to go to the border police

I den mån mitt liv fortfarande är en papperslös människas liv upprepas saker och ting, tid efter annan. Vår, sommar, höst, vinter, vår… Någon gång i mars, det vill säga för nästan ett år sedan, gick giltigheten ut på mitt LMA-kort (en tillfällig id-handling för asylsökande och papperslösa), likaså slutade mitt bankkort att fungera. Sedan dess har jag försökt få reda på varför detta har skett och vad jag kan göra åt saken. Mitt utvisningsbeslut har varit inhiberat ungefär lika länge, så jag har behövt få reda på vad planen är.

Jag har varit hos Migrationsverket, och mejlat dem massvis med gånger. Varje gång utan resultat. Tills jag bläddrade igenom gamla brev från Migrationsverket och förstod att det hela tiden har funnits en handläggare för mitt ärende. Inte förrän då förstod jag att det finns en enskild, specifik individ som har hand om varje ärende. Så jag skrev ett mejl till M. Jag förklarade mitt problem för henne och att jag utan framgång ett antal gånger hade försökt få svar från Migrationsverket. Jag undrade om hon, som hade varit handläggare för mitt ärende, vänligen skulle kunna hjälpa mig.

Så här svarade hon:

Hello!
You have to go to the border police first and they decide if we can register you in our system again.

M

Jag skrev tillbaka och försökte förklara att jag redan hade kontaktat gränspolisen. Som i sin tur sagt att de inte hade någon aning om vad de kunde göra, att ärendet helt och hållet låg hos Migrationsverket. Jag skrev också att ett LMA-kort är helt nödvändigt för någon i min situation och att jag verkligen inte vet vad jag ska ta mig till.

Hon svarade:

I’m sorry…
I wrote to the border police we’ll see what they answer.

M

Två dagar senare kom ett mejl från gränspolisen, med följande korta meddelande:

I got your mail via M at Migrationsverket. You can contact me, see below

Jag blev stressad. Förstod inte varför gränspolisen inte talade om direkt i brevet vad de ville meddela mig (rimligen visste de ju vad det handlade om). Jag visste heller inte riktigt hur jag skulle prata med gränspolisen, hur jag skulle lägga upp det jag behövde säga. Så jag ringde Kristina, mitt juridiska ombud. Hon svarade inte, men skickade ett sms om att hon inte var i Sverige och att jag skulle skriva till henne om det var något särskilt. Jag berättade för henne vad det handlade om och bad henne att höra av sig när hon var tillbaka så att vi kunde ta hand om det här tillsammans. Jag hörde inget från henne, och en vecka efter mejlet från polisen fick jag ett nytt mejl från Migrationsverket. Den här gången från en annan, till synes mer hjälpsam, person.

Dear Samira,
I have been asked to call you for a meeting at our office in Vänersborg, so that you can be registered with Migrationsverket and receive money again. The problem is that I don’t have your address or telephone number, which makes it difficult for me to send you the letter. Can you give me this info please?

Med vänlig hälsning,

V

Äntligen verkade det hända något, åtminstone förstod jag vad jag kunde göra. Så jag svarade och gav henne de uppgifter hon efterfrågade. Vi bestämde ett datum då jag skulle komma till Migrationsverket. Men jag förstår fortfarande inte vad som hänt. Vad har problemet varit under alla dessa månader? Skickade Migrationsverket mig till polisen för att de inte hade min adress, och varför skulle jag i så fall hämta ut mitt eget ärende där, bara för att sedan överlämna det till Migrationsverket? Och hur kommer det sig att de ändrat sig nu? Jag har ett LMA-kort nu, och ett bankkort, men vet fortfarande inte varför något av ovanstående hänt, eller om de tänker öppna mitt fall igen.