Det här numret handlar om ny musik så som vi hör, ser och upplever den på konserter och festivaler. Inget nytt kan tyckas, ändå rör det sig om ett något annorlunda fokus; snarare än verken och estetiken tar vi avstamp i de former under vilka musiken presenteras: var den framförs, vad som framförs, under vilka betingelser, hur instudering kan gå till och vilken form av repertoar som detta kan generera.
Vi har valt att titta särskilt på festivalen som företeelse och skriver ingående om ett antal från det senaste året. Det är ett omfattande ämne som tagit ett dubbelnummer i anspråk. En festival är mer än summan av konserter, verk och de enskilda konstnärernas estetiska visioner. En festival är per se en manifestation, blir ett ansikte utåt mot en större allmänhet för vilken man berättar något om konstformen. Ramverket är estetiskt, ideologiskt och politiskt samtidigt som visionerna är underställda ekonomiska förutsättningar och rent av yttre politiska mål – festivalen är på olika sätt villkorad. Det är denna spänning mellan form, (estetiskt) innehåll och struktur vi tar oss an i detta nummer.
Finns det något i festivalens produktionsform som gör att man kan tala om en festivalkultur? Erik Lindman-Mata kommer i sin betraktelse av festivalen Ljudvågor på Gotlands tonsättarskola in på den i detta nummer återkommande frågeställningen om konsten som vara versus estetisk diskussion. En liknande argumentation för George Kentros i en artikel om Spor-festivalen i Århus där han ser en konflikt mellan konstnärlig relevans och publikt tänkande, vilket därmed är ett inlägg i den pågående debatten om samtidsmusikens kapacitet att nå den kulturintresserade allmänheten. Peter Söderberg tar å sin sida i en omfattande artikel om festivalen Sound of Stockholm fasta på det estetiska men också hur detta är avhängt de yttre förhållandena och måste ses mot bakgrund av dessa.
Festivaler sätter agendor och bidrar till etableringen av diskurser, till exempel om vad som karakteriserar en viss scen, generation eller ett land. Stefan Thorsson skriver i sin utförliga betraktelse av Ultraschall-festivalen i Berlin om hur man där valt att presentera den unga nordiska generationen. Hur representativt urvalet är och utifrån vilka premisser det gjorts, är en frågeställning som också bildar bakgrunden till min artikel om nordiska musikfestivaler. En aktiv kulturpolitik är förutsättningen inte bara för att nå ut, utan också verktyget för att forma en bild av, säg, en scen, generation eller ett land. Festivalens förutsättningar skiljer sig mellan städer, regioner och länder, och ekonomi och kulturpolitik i förhållande till internationell genomslagskraft är ett angeläget ämne som vi kommer att återkomma till inom en snar framtid.
Om Lindman-Mata i ovan nämnda artikel talar om en form av »inofficiella« betingelser för verkproduktion och instudering, kan kanske workshopen ses som en delvis officiell formalisering av musikproduktionen. Magnus Bunnskog skriver mot bakgrund av det stora svenska operaintresset om just den workshopkultur som utvecklats inte minst av institutioner och utbildningsinstanser. Anna E Weiser å andra sidan skriver i sin artikel om den amerikanska musikern och tonsättaren Pauline Oliveros, om en musik och filosofi som så att säga bygger på det gemensamma ansvarstagandet, samarbetet, inlyssnandet, och där själva workshopen i någon mån är estetikens ryggrad och fundament.
Ett av de problem Bunnskog ser med den svenska operans relativa isolering så som den manifesteras bland annat i utbildning, är den begränsade kritiska diskursen. Detta är ett perspektiv som Nutida Musik delar och för att stärka den kritiska texten om ny konstmusik har Nutida Musik startat en kombinerad seminarieserie och workshop i musikkritik. Detta projekt är ambulerande och gästar olika festivaler i nordi-ska länder. Syftet är att bidra till återväxten och den framtida positionen för kritiken i allmänhet och kritiken om samtida konstmusik i synnerhet i ett allt mer instabilt mediaklimat. I detta nummer publicerar vi de texter som författades av deltagarna i den första skrivarworkshopen. Vi glädjer oss åt att flera av deltagarna senare har medverkat i Nutida Musik som skribenter och kritiker.
Nutida Musik delar sedan fem år ut ett pris för årets svenska konstmusik på skiva: Nutida Sound. I detta nummer presenteras vinnarna för Nutida Sound 2013 med tre korta intervjuer.
Vid sidan av allt detta presenterar vi i vanlig ordning en kritiksektion med recensioner av skivor, böcker, tidskrifter, festivaler, konserter och utställningar.
Andreas Engström
Redaktör för Nutida Musik.