Medusa jubilerar 35 år i år

Medusa jubilerar i år! Hon har hunnit bli 35 år, och för att gratulera henne publiceras här den första Medusan från nr 1, 1980. Medusa nr 1 är skriven av professor emerita Eva Rystedt som tillhörde den skara antikentusiaster som sjösatte tidskriften. Vi tackar henne för tillstånd att publicera texten igen. I texten refereras till bilden på framsidan av numret. Denna bild har blivit Medusas logga och du kan hitta den på flera platser i tidningen.

MEDUSA

Var enligt den grekiska myten en av sex systrar med ovanliga egenskaper. Tre av dem kallades för graierna; som namnet anger (grek. Graia = gammal kvinna, gumma) var de gamla. Uppgiften att de tillsammans ägde endast ett brukligt öga och en tand avslöjar obarmhärtigt deras höga ålder. De tre övriga i skaran var de s.k. gorgonerna, Medusa, Stheno och Euryale. Dessa var yngre och dådkraftigare. En av dem, nämligen Medusa, var dödlig, de båda övriga odödliga. Alla tre hade förmågan att förstena allt som deras blickar föll på.

I myten blir en ädel yngling, Perseus, utsänd för att tillintetgöra Medusa och föra med sig hennes huvud hem. Den illasinnade uppdragsgivaren Polydektes, som vill röja Perseus ur vägen, kan inte tro annat än att ynglingen skall komma till korta. Denne tilltvingar sig dock hjälp av graierna genom att stjäla deras gemensamma öga. Han får också stöd av Hermes och Athena (den senare är alltid svag för att hjälpa dristiga unga män). Medusa mister sitt huvud. Ännu i döden bevarar emellertid huvudet sin förstenande kraft, och därmed är Polydektes öde beseglat.

Den illa gör, han illa far, är andemeningen i denna starkt folksagepräglade myt. Dess intressantaste och originellaste inslag är naturligtvis Medusa själv. Fastän dödlig kunde hon inte betvingas ens om man högg huvudet av henne. Det är redaktionens förhoppning att Tidskriften Medusa skall visa sig ha samma livskraft.

I antikens bildvärld är Medusa rikt representerad. Hon förekommer på hundratals eller snarare tusentals föremål av de mest skiftande slag. Ofta framställs endast hennes grinande ansikte inramat av det ormbemängda håret; omslagets expressiva Medusa är ett gott exempel. Nedan ser vi henne i helfigur. Hon framträder här som en vacker kvinna som när som på ansiktet, där det demoniska i hennes väsen är samlat. Vingarna samt de fåglar hon håller i händerna är drag som oftare syns i förbindelse med en naturgudinna som Artemis än med Medusa. Målningen finns på insidan av en tallrik som tillverkades på ön Rhodos nära Mindre Asiens kust på 600-talet f.Kr. Tallriken finns på British Museum i London.

Eva Rystedt