Älska din hjärna

Det här är en lättläst och informativ bok om hjärnan. Den styr oss men är beroende av kroppen för att fungera. Varför reagerar vi som vi gör i olika situationer och varför känner vi oss omotiverat ledsna eller upprymda? Kunskaper med koppling till vardagligt beteende får här sin förklaring på ett pedagogiskt sätt.

Författaren är journalist i botten och har förmågan att förenkla komplicerade sammanhang. Hon föreläser också och har varit egenföretagare vilket hon skrivit om tidigare på ett av många uppskattat sätt. Hon skriver i förordet om att hon sedan ett drygt decennium varit djupt fascinerad av hjärnan och läst, lyssnat och bildat sig via konferenser och workshops och blivit desto mer fängslad av sitt intresse.

Britta Sjöström vill förmedla kunskaperna hon erövrat så att de kan användas i vardagslivet. Hon berättar t ex om nya rön som kastat omkull tidigare etablerade sanningar inom forskarvärlden: som att hjärnceller inte förnyas, vilket länge ansågs vara sant. Tvärtom är det så att hjärnan är föränderlig (plastisk) och att dess celler fortsätter att förnyas under vår livstid. En upptäckt som gjordes av svenske forskaren Peter Ericsson.

Det stora hotet mot hjärnan är inte åldrande utan stress. Då är tillväxten av nya hjärnceller mycket låg eller obefintlig.

Hjärnan har en fantastisk förmåga till nyorientering och förändring. Så länge man vill ändra på sig, så går det med ihärdig träning av nya tankemönster. Dock är det så att olika forskningsrapporter kan uttrycka skilda fakta om hjärnan, som t ex att man genom fysiska övningar inte kan stimulera hjärnans kreativitet och kapacitet – men i en annan rapport slås fast att medicinsk yoga påverkar hjärnan positivt och främjar människors hälsa.

Bokens tre delar består av korta kapitel med intresseväckande rubriker. Jag fastnade för ”De försvunna pojkarna i Angola” där Britta Sjöström berättar om hur hon som nattreporter på en kvällstidning fick i uppdrag av nattchefen att kontakta föräldrarna till två svenska pojkar som hittats nedgrävda i Angola. Hela hennes inre skrek att hon inte ville göra det, men plikten som kvällstidningsreporter fick henne att övervinna motviljan. Men hon gjorde jobbet på sitt sätt, som hon skriver. Ringde upp pappan till en av pojkarna, presenterade sig, beklagade sorgen och ställde sedan en enda fråga:

”Du vill väl inte tala med mig?”
”Nej, det vill jag helst slippa”, svarade han.
”Tack det förstår jag” sade jag och lade på.

Hon skrev sedan artikeln med nyheten, bakgrund och sammanfattning. Och att pappan inte ville prata med tidningen. Nattchefen grumsade och var inte glad – men Britta mådde inte bra av att ha kontaktat pappan och denna typ av jobb gjorde att hon så småningom sa upp sig. Uppdragen hamnade i konflikt med vem hon ville vara och hur hon identifierade sig själv.

Hon förklarar det med att det i främre delen av hjärnbarken, som är vår mest utvecklade intellektuella del, finns ett område som hanterar värderingar. Det är här tanken gör sista anhalten innan beslut fattas. Forskning visar att det finns en stor överlappning mellan det område som hanterar hur vi identifierar oss själva kontra området som innehåller individens fundamentala värderingar.

Hjärnan skiljer på värdering på lång och kort sikt – och gör en förhandling om vilken av dessa värderingar som är den mest avgörande för hur du ska agera.

”Mina värderingar…som reporter var att jag skulle vara lojal mot min arbetsgivare – vilket jag genomförde på kort sikt. På lång sikt, min värdering av mig själv och min identitet, som en omtänksam, klok världsförbättrare stod helt i strid med tidningens uppdrag. Därför kunde jag inte vara kvar.”

Forskning har visat att om man kör över sina djupa värderingar så slits man ner på sikt rent fysiskt.
Resultatet kan bli utbrändhet, smärta, sömnlöshet. Och detta gäller inte bara i arbetet utan i alla relationer. Att leva ett liv som står i konflikt med de värderingar man har är skadligt för hälsan.

Ett annat kapitel berättar om hur orden formar hjärnan. Forskning har visat att personer som skrivit meningar om åldrande och sjukdom går och rör sig betydligt långsammare än de som skriver ord utan sådant innehåll. Orden som formas i vänstra hjärnhalvan påverkar kroppen, och kroppen påverkar hur vi mår som i sin tur hanteras av hjärnan.
Flera studier har visat att om du sitter ihopsjunken känner du mindre glädje än om du sträcker på dig. En säckig hållning minskar hjärnans produktion av hormonet testosteron som är till för att ge dig självkänsla.

Utifrån sina egna upplevelser vill författaren slå hål på myten att kreativiteten sitter i vänstra hjärnhalvan. Hon stryker under det med Nobelpristagaren John O´Keefes ord om att han hela livet ägnat sig åt alla typer av kunskap och intryck. Att det varit det främsta skälet till hans framgång som forskare.

”Rör din kropp – hjärnan gillar det!” är rubriken på ett kapitel. Och att vi ska älska vår hjärna, eftersom den älskar oss, är en vacker devis. I tredje delen förklaras några medicinska begrepp som förekommit i boken.

Amygdala – är två mandelstora kärnor som ingår i nätverket i det limbiska systemet och reagerar bl a på känslominnen från insula. Dessa två kärnor skickar signaler till hippocampus och hippothalamus som sänder ut hormon som startar fysiska processer i kroppen.

Dopamin – är glädjehormonet som ihop med noradrenalin skapar lust, nyfikenhet, glädje och motivation. Denna produktion startar när vi gör det hjärnstammen vill: gå på toa, äta, sova.

Limbus – det snabbaste känslosystemet som ser till snabba belöningar. Starkt utvecklat hos barn – som går rakt på sina önskningar och ”vill ha” utan överlagd prövning först.

Fler begrepp förklaras – på ett enkelt och lättfattligt sätt. Den här boken – i litet format på 90 sidor – kan stoppas ner i en rockficka och användas som uppslag om man vill förstå varför ens reaktioner är som de är. I t ex konflikter eller i kärlek. Eller i arbetslivet.

Jag rekommenderar den varmt.


bokomslag

Britta Sjöström
Hjärnan bakom allt
Ordberoende förlag 2015