Being There, Paul Hansen, Fotografiska Stockholm
Pågår till 19 november
Aldrig tidigare har jag så direkt överrumplats och berörts på Fotografiska som när jag några steg från entrén kliver in på Being There. Med dämpad belysning och med välriktade spotlights tränger människorna på bilderna direkt in i mig. Det går liksom inte att värja sig. Temat för den svenska bildfotografen Paul Hansens utställning är de fem-sex senaste årens dramatiska händelser av krig, förtryck, flyktingströmmar, naturkatastrofer och misär runt om i världen.
Ja det har hänt en hel del i världen de senaste åren och Paul Hansen har nästan alltid varit där med sin kamera. I en film får besökaren en inträngande bild av hur han jobbar, med kort varsel packar väskan, går ut mitt i händelsernas centrum, och fångar de berörda människorna mitt i händelsen.
Några få bilder känner jag igen från nyhetsflödet genom åren, men de flesta är för mig nya. På något sätt kom allt det här närmare Sverige hösten 2015, när den största flyktingströmmen sedan andra världskriget anlände hit. Det pratades om systemkollaps och vår humanitet ifrågasattes. Sverige har gått från att öppna sina hjärtan till näst intill stängda gränser. Onekligen ger utställningen perspektiv på graden av problem där och här.
Det är ingen feel good utställning. Men även för mig, som någonstans anser mig vara politiskt medveten, ökar utställningen min medvetenhet.
Text: Rolf Jönsson
Bild från utställningen av Paul Hansen tagen i Slovenien