1.
Hur startade Folkets juristbyrå?
Silas och Joakim: Byrån kom till eftersom vi båda, efter att vi tagit juristexamen, såg ett stort behov av jurister som arbetade med hbtqi-relaterad juridik inom alla rättsområden. Vi ville skapa en verksamhet som särskilt fokuserade på det eftersom det faktiskt inte fanns innan. Vi hade båda sysslat med rådgivning under nästan hela vår utbildning, och då märkte vi att många komplicerade juridiska frågor uppstod för hbtqi-personer – inte bara inom asylrätten utan också som brottsoffer, inom socialrätt och förvaltningsrätt, och naturligtvis inom familjerätten. Vi är Sveriges första juristbyrå med fokus på hbtqi-personer och den juridik som berör oss.
2.
Hur kommer det sig att ni valt att arbeta med framför allt hbtqi-frågor?
Silas och Joakim: Vi arbetar i huvudsak med hbtqi-relaterade mål, men vi företräder naturligtvis alla som efterfrågar vår hjälp. Tillgång till rättsväsendet är ofta en klassfråga, och för oss är det tydligt att de senaste decenniernas åtstramningspolitik försätter människor i väldigt komplicerade rättsliga situationer. Bristen på hbtqi-kompetens hos myndigheter, polisen och domstolarna leder ibland till felaktiga beslut och domslut som får stora konsekvenser, framför allt för transpersoner. Vi ser ett behov av jurister som inte bara kan den formella juridiken, utan också kan se hur ras, kön, sexualitet, funktionalitet och klasstillhörighet påverkar handläggningen av ärenden på alla nivåer – och som kan processa därefter samt bemöta klienterna på ett bra sätt. Behovet kommer bara att öka, eftersom alltmer politiska beslut flyttas över till domstolarna.
3.
Hur är det att vara hbtqi-person och/eller asylsökande i det svenska rättssystemet idag?
Silas och Joakim: Hbtqi-personer som på olika sätt behöver ha att göra med myndigheter i sin vardag är betydligt mer sårbara. Myndigheter som Migrationsverket, socialtjänsten och polisen har mycket kvar att göra när det gäller såväl bemötande som rent rättslig hbtqi-kompetens. Många känner inte till hur de ska tillämpa de lagstiftningar som finns, eller vad det är för skillnad på sexuell läggning och könsidentitet, exempelvis.
4.
Ni arbetar med fall som rör olika typer av tvångsvård, hur är situationen för hbtqi-klienter som tvångsvårdas idag?
Silas och Joakim: Vi arbetar just nu en del gentemot Kriminalvården, där flera av våra klienter som är transkvinnor som dömts för brott placerats på fängelser för män, eftersom de av olika anledningar inte har kunnat ändra sina personnummer. Alla typer av institutioner, det gäller såväl kriminalvård som tvångsvård och LSS-boenden, är ofta väldigt riskfyllda miljöer för hbtqi-personer, särskilt för unga och särskilt för transpersoner. Det är en fråga som behöver uppmärksammas betydligt mer
5.
Vilken hbtqi-fråga tycker ni är viktigast just nu?
Silas och Joakim: Asylrätten är den absolut viktigaste frågan just nu. Hbtqi-personer i asylprocessen är våra mest utsatta syskon, och rätten att söka skydd undan förföljelse är idag ifrågasatt från så många håll.
+
Hur kan en hjälpa och stötta er i ert arbete?
Silas och Joakim: Genom att sprida ordet om att vi finns, så att de som behöver tillgång till jurister med hbtqi-kompetens får det. Framför allt är det viktigt för personer som vill söka asyl, och personer som blivit utsatta för brott, att tidigt få kontakt med en kompetent jurist som kan stötta vid ansökan om asyl eller vid polisanmälan. En kan också boka oss för föreläsningar. Sen uppmanar vi gärna alla att engagera sig i exempelvis RFSL Newcomers, som stöttar nyanlända hbtqi-personer, eller i någon brottsofferjour eller annan organisation som kämpar för asylrätten.
Den här texten publicerades i Bang 3/2019 med tema HBTQ-rörelsen. Stöd feministisk och antirasistisk journalistik genom att swisha till och/eller prenumerera på Bang!